Lite sorgligt men ändå varmt...

Vad gör man när man framför sig i kassan möter en människa som just förlorat sitt älskade barn på ett fruktansvärt sätt? Ja, inte byter man kö eller böjer ner huvudet och låssas som man inte ser. Utan man går fram och kramar, kramar hårt och den ledsna säger att det är skönt och att det behövs.
Varför är vi så rädda för att trösta i svåra stunder. Det var nog inte det lättaste att ställa i sig kön på Domus och då behövs kramar och varma ord.