Ja, så är det allhelgona helgen. Fullt med hemvändare på byn som inte har ätit sen det var midsommar. Därför var vi smarta och handlade redan på förmiddagen. Ha! I år kom jag ihåg ljus till gravarna. Det brukar jag oftast glömma, för att sen komma på det när vi nästan är på väg ner till kyrkogården. Det är då det är bra att ha kvar lite maschaller(?). Men oj vad dom brinner. Ja, det syns i alla fall var vi har gravarna.
Jag kommer ihåg när jag var liten. Då skulle man åka runt till Djursholms kyrkogård och sen till Haga Norra. På den ena låg pappas farmor och farfar och på den andra moster Elins man. Moster Elin var mammas gamla ingifta moster. Hon bjöd oss alltid på restaurang den helgen. Ett år åt vi på Stallmästargården. Det var så bra tyckte m E för då kunde vi sitta länge och äta och sen bara köra rätt över till kyrkogården, Haga Norra. Bara det att det blev väldigt fort mörkt, ja det blev nattsvart ute. Som vi letade efter graven. Vi gick runt, runt, men icke sa nicke. Den fanns bara inte. Till slut, efter typ hundra varv,sa m E "Äh, vi lägger den här"Så kastade hon ner kransen på en totalt okänd grav. "Han blev säkert glad" sa hon och skrattade gott.
Oh, vad mycket roligt vi har haft med mE.
Nehej mina vänner, nu ska jag göra sås till räkorna vi ska äta i kväll. Ja, jag har inte mer fantasi än så . Men tycker man något är gott så varför inte äta det då.
Ajöken för nu och ha en lugn och skön helg!
1 kommentar:
Och va pappa hade roligt åt moster Elin en gång och jag var bara rädd haha!
Skicka en kommentar