Yes, yes, yes...

...vi har gjort det igen. En riktig Elfquistgrej. Haha!
Mats och olle drog till El Stockolmia tidigt i morse för att på Djursholms kyrkogård avhämta en stycke gravsten tillhörande min pappas familjegrav och ett litet kors som sattes ner när min farbror dog vid väldigt späd ålder. Graven skulle gå tillbaka till kyrkogården, det är ju lite svårt att sköta den som man vill när det är sånt avstånd. Den enda som jag kände för som låg där var ju mamma och henne har vi ju redan grävt upp och plantat här. Pappa dog ju här så han är ju också här. Så i morse drog dom alltså ner. Kärra och de hele. Fyra-femhundra trodde dom nog att stenen vägde och det skulle dom fixa med hjälp av pojkarna på kyrkogården. Jo, tjoflöjt, stenen var som ett isberg... inte så stor upptill men nertill..xxxxxl size. Mats skrattade så jag trodde han skulle tuppa av när jag pratade med honom nyss. Inte en chans att den fick följa med hem. Lilla korset däremot är på väg hem.
Jag som hade tänkt planta lite vackra blommor runt stenen och tänkt på farfar och farmor lite då och då. Men, men, tanken var i alla fall god.

Uppdatering med en liten film