Nu har jag...

...i denna arla morgonstund satt ett bröd på jäsning. Lite honing, som Nalle Puh säger, och fiberhavregryn i så blir det nog bra. Kaffet är på gång till min frukost. Sen drar vi till buder när pojkarna dyker upp. Och A så klart. Dom ska fortsätta med veden. Jaha det är planerna för dagen.

Sen blir jag snart vansinnig om jag inte kan börja gå snart igen. Vi har ju gått så gott som varje dag i en timme och nu blir det bara ligga med benet högt i soffan. Den är för all del en stor del av mitt liv, men det känns inte alls bra att liksom vara tvingad att hålla sig där. Ska ta prover i morgon och till Falun nästa vecka. Foten går ju över men det är den förbenade höften.

Tänk...imorgon behöver jag inte gå till jobbet. Det blir tomt utan L men henne kan jag ju gå och hälsa på. Lite lagom till fikadags. Haha!

Nu är mitt kaffe klart.

Och nu vet ni att jag lever.