Nu är jag...

...ett födelsemärke fattigare och några, ja det blev faktiskt fem stycken,stygn plus ett plåster rikare. Stor operation hos "Kussen" i dag. Det var en liten stackars at-läkare med. Han var nog ute för första gången. Han skulle klippa tråden när "Kussen" sydde och det skulle vara sju mm kvar. Jag kände hur stackarn skakade när han försökte måtta. Efteråt skrattade min grymma läkare och sa att så brukar han säga till alla at-läkare. "Inte farao kan man måtta exakt sju mm inte. Haha" Det är så han är, "Kussen". Bäst! När jag satt i väntrummet och väntade på att Nisse skulle komma och hämta mig så kom det en tjej med ett litet rart barn och satte sig bredvid mig. Hon log rart och sa att hon brukar läsa min blogg, och tycker att den är bra. Vad glad jag blir! Tack Lena!

Lilla Nils håller på att packa för sin flytt till grannlandet i väster. Oj vilka tunga väskor det blir. En liten nätt bussresa på nio timmar och sen är hon framme. Nu håller vi tummar och tår för att det fixar sig med jobb.

Jag känner att jag börjar bli tärd och trött efetr min operation. Har nog förlorat en hel del blod. Haha!

Sofftajm.