Och med whiskysprucken röst...

Hostig och med en icke fungerande röst sitter jag här på jobbet. Är det inte typiskt att när vi äntligen ska hämta hem den nya familjemedlemmen...ja, då blir jag risig. L gick ju hem i går för han var så dassig. Det var nog bättre han inte kommit alls. Men nu är det som det är. Den andra L har redan haft skiten så henne smittar jag ju inte. Hon köpte förresten en fin liten säng till Sämlan i går i Mora. Nu är jag bara på jakt efter en kartong som ska vara nattbädd bredvid min säng. Vi byter sida ett tag M och jag. Det är lättare att nattkissa från hans sida. Snabbare ut alltså. Förhoppningsvis behöver jag inte knata ut mitt i natten, men tidigt på morgonen lär det ju bli.

Nu ska jag göra lite nytta.