Han är bara bäst!!!

Jag har nog aldrig skrattat så gott någon gång, som åt den här. Och lika mycket varjae gång jag ser den.

Det var bättre förr...

Snart så...

För ett år sedan skickade jag in papper till olika instanser så hästarna skulle få sina hästpass. Den vackraste av islänningar fick sitt relativt omgående. Men den lille har inte fått något. Nyss ringde jag till Avelsföreningen Svsk Ridponny och frågade var hans pass var någonstans. Dom hittade bara en Snobben utan ägarnamn. Det står högst upp, sa jag och tittade på kopian framför mig. "Ja där står det ju", sa damen.Men nu är det så att veterinären som åldersbestämt honom inte har gjort någon namnförtydling och hon har inte heller stämlat intyget, där hon räknat hans tänder" Men kunde dom inte skickat ett litet brev och sagt att det fattades. Ska man behöva vänta ett helt jäkla år och sen behöva ringa själv och tjata.

Och som han har väntat på sitt pass. Dimma har packat väskan flera gånger och han har bara fått titta på. Men snart, ja då jäklar kan han också packa.

Ajöken för nu.

Så här i sportlovs och Wasalopps tider.

Ja var det nån som trodde nåt annat.

Konstigt?

Våren?

Femton minus och fåglarna har börjat sjunga. Klockan sex och femtio! Har dom ingen termometer?

Jobb nu och Meta vid åtta.

Ajöken för nu!

Dagen i dag.

Jäklar vad det knäpper!

...och inne elva plus. Haha!!!

Lägesrapport.

Kompassen pekar mot norr och det knäpper i knutarna. Då vet ni hur det blir. Nattmössa och extra duntäcke.

Godnatt!

Lärorikt.

När kapucinapor vill testa sitt förhållande till en annan medlem i flocken, känner de sig för. Genom att stoppa fingrarna i varandras ögon, näsa eller mun testar de hur mycket obehag motparten är villig att acceptera- och därmed se vilka som är deras bästa vänner i flocken. Dom sluter ögonen och faller nästan i trans (ur Illustrerad vetenskap)
Var inte det gulligt så säg. Kanske nåt att ta efter. Fram med ett finger och en näsa så får jag se vilken polare du är. Haha!

Lite mat i magen och ajöken för nu.

Men ååå...

Men vad sorgligt det här är. Stackars den lilla söta.

Resan till Röros.

Här kan man prata om häng. Dagen har rullat på som vanligt. L och jag tog en halvtimmes prom på förmiddagen. Sköönt! I morgon blir jag ensam på jobbet, ja M sitter på övervåningen med sina kort men annars är jag själv. Hela det andra gänget ska till Marknaden i Röros. Åker buss härifrån och är borta hela dagen. Det som är fint med den marknaden är att det kommer så många forkörare dit. För fyra år sen åkte en del fora ända från Falun och dit. Ni kan kika lite här Det var roligt för dom körde förbi här i Älvdalen. Detta var lite reklam för deras fina bok och nu ska jag titta på Adam.

Ajöken för nu!

Det var lördagen det.

I går kom alla upp. Ja, inte Nisse och Daniel men dom kommer nog snart hoppas jag. Lilla Nalle var inte heller med. I stället hade Petter och Anette köpt semlor till alla. Malin tycker inte så bra om semlor så hon fick en kanelbulle. Semlorna var jättegoda. Tack för dom. Upptäckte nyss att det var en kvar i kylen så den får vi nog dela på snart. Skall bara ut och mocka först.

Dagen i dag har bara runnit i väg. Inget särskilt haver hänt. I bland blir det bara så. Vintrarna är kanska lugna här uppe. Stallet väntar!

Ajöken för nu.

God morgon.

Har ni någon gång sett ett medelande på mobilen som gjort att kall hand kramat ert hjärta? Det har jag. I morse. Lyssnade på telesvar och då la sig ett fettvadds moln runt det iskalla hjärtat. Och det kändes bara såå skönt. Varmt och innerligt.

Nu ska här jobbas!

Ajöken för nu!

Hoola Bandoola! Vad bra ni var!

Titta vad jag hittade i en låda! Som jag har letat efter det. Bara så himla bra låtar. Jakten på Dalai Lama, Keos pyramid, Vem kan man lita på och många mer. Oj, vad jag sjöng med och gör det fortfarande. Man riktigt kände att man kunde göra något för en rättvis värld. Men någonstans sket det sig. Rättvist blir det nog aldrig. Fast om alla dra sitt strå till stacken kan det nog bli bra. Svammel, svammel!

Ajöken för nu!

En alldeles underbar dag!

I dag var det bara såå vackert ute. Snön hängde i träden som stora vaddtussar. Och hela tiden fortsatte det att snöa. Alldeles tyst var det ute. Snön dämpade allt ljud. Det var som när Lucy kom ur klädskåpet i Narnia. Det var nästan så man blev lite andlös.

För att inte förstöra stämningen slutar jag där.

Ajöken för nu!

Lite promenadkort bara.

Barbros önskehus. Men det blir dyrt att få det varmt, käraste syster!

En hel del snö har vi nu!

Ett gammalt kort.

Det här kortet togs nittonhundrasex. Det är svårt att se vilka personerna är, men jag vet att det är Ms mormor och mormorsmor och mormorsfar. Hans mamma och moster och morbror är också med. Huset till vänster, det är där vi bor i dag! Det ser faktiskt nästan ut som det gör här på kortet med timmer och allt. Det var väl därför det var tretton grader inne i går. Liiite kallt kan det vara ibland. Huset är tillbyggt i två omgångar, åt vänster. Och det är där det är kallt. Samma matbord dom åt sin morgongröt på, äter vi våra frukostar på nu. Hundra år senare! Är inte det härligt så säg. Man riktigt känner historiens vingslag. Mats är faktiskt född på övervåningen.

Ja, det var lite historia om vårt hus. Inte så mycket kanske, men ibland känner jag att jag vill dela med mig av min lycka att kunna bo så här.

Nu ska jag titta på nyheterna.

Ajöken för nu!

En Malin.

Klockan åtta var det så här kallt ute. Så jag gick inte upp...

...förren klockan var nio. Då sprakade brasan så fint och det var tretton grader inne.

Klockan tio bakade jag en kaka. Skvätte i lite Dufvenkrogs vitvinsglögg och den blev jättegod!

Klockan elva städade jag badrumme. Vad bara det där var, Malin. Till och med Olle såg att det var rent!

Klockan tolv tittade jag på skidskytte.

Klockan ett väntade vi på störtloppet som blev inställt.

Klockan två mockade jag. Du har så rätt Punaniii. Man rensar själen och löser världsproblem.

Klockan tre åt vi middag. Helstekt kotlettbit med lök.

Klockan fyra åkte Petter och Olle en långtur med scotern.

Klockan fem såg jag en väldigt bra dokumentär om en farbror från Israel som varit med i Judiska brigaden under andra värlskriget.

Klockan sex köpte vi tidningen...

...och lite godis därtill.



Ajöken för nu!

Så blev det då fredag...

Lite vinterstämning. Det är skönt att ljuset börjar komma tillbaka. Även om det är mörkt när man åker till jobbet vid sju tiden, så är det ljust när man åker hem vid sexton tiden. Man får vara glad för det lilla. Annars är det inte särskilt roligt just nu. I alla fall inte på jobbet. Det har smugit sig på en sån negativ stämning. Vet inte riktigt vad det beror på, men skitjobbigt är det. Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att åka dit, men nu vete katten om det är så jäkla kul längre. Ja, ja vi får väl se hur det blir.

En rolig sak i alla fall. Mina senaste prover var strålande. Nu behöver jag inte åka till Falun på koll förren i maj. Hurra! Så därför ska vi strax äta räkor och då kan jag ta lite rött till dom. Ja ja, jag vet att man ska dricka vitt till skaldjur. Men jag frågar inte Magdalena Ribbing utan jag dricker mitt röda. Tycker inte om vitt vin.

Ajöken för nu!